I mindre regioner är en åldrande befolkning i kombination med brist på arbetskraft inom vården[1] ett vanligt problem. Detta medför försämrade möjligheter att erbjuda invånare den vård de behöver när den behövs. För att på ett bättre sätt kunna erbjuda vård på olika nivåer behövs en mer utarbetad och tydligare användning av vårddata i vårdapparaten. I praktiken betyder det en samverkan mellan kommun och region i syfte att överbrygga stuprör mellan de två organisationerna och på så vis kunna erbjuda den bästa och mest effektiva vården. Detta är särskilt fallet för multisjuka äldre är en resurskrävande kategori av patienter där vården kan effektiviseras genom denna typ av samarbete över kommun och region.
Juridiken ett hinder som kan hanteras
Ett problem idag är dock att juridiken sätter gränser för datadelningen mellan kommun och region. För att finna vägar förbi detta så har ett antal försöksverksamheter mellan region och kommun inletts på olika håll i Sverige, så kallad regulatorisk försöksverksamhet[2].
I det aktuella fallet har en region och kommun tillsammans satsat på att driva projekt och systematiskt kombinera data inom två områden: Informationsdriven vård och Smarta hem. Projekten är unika i landet och bryter ny mark inom juridik och inom IT.
Informationsdriven vård
Initiativet inom informationsdriven vård får AI-teknologi analysera sammanslagna hälsodata för att ta fram gemensamma flödesanalyser. Man strävar efter att kunna möjliggöra för äldre att bo kvar hemma så länge som möjligt med så god vård som möjligt. Patienterna ska samtidigt behålla självständighet och trygghet med hjälp av tekniska lösningar – exempelvis sensorer och egenmonitorering[3].
Några av de frågor som man vill få besvarade:
- Vilka är de vanligaste diagnoser som kräver insats från både kommun och region?
- Hur kan invånarens logistiska vårdkedja (kommun/region) optimeras med hjälp av AI?
- Kan informationsdriven vård användas för att minska väntetider, korta restid, optimera resursförbrukning och ge en bättre vårdupplevelse?
Målet är att med bas i hälsodata tillsammans kunna:
- Arbete förbyggande, till exempel genom att identifiera riskfaktorer hos olika patientgrupper,
- Arbeta för att skapa en mer individanpassadvård. Gruppen multisjuka äldre är särskilt intressant i detta avseende då de ofta har många vårdkontakter i både kommun och region.
- Uppnå en mer effektiv resursanvändning genom att med hjälp av delade data bättre förstå varje patients vårdprocess och på så sätt plocka bort organisatoriska mellanrum.
Smarta hem
En liknande satsning görs inom initiativet smarta hem. Även här ligger fokus främst på multisjuka äldre. Projektet arbetar för att integrera lämpliga tekniska lösningar i patienternas hem. Målet är att deltagarnas hälsostatus ska kunna läsas av genom digitala verktyg och på så sätt informera vårdgivaren när omsorgsåtgärder behövs. Detta lägger grund för en mer anpassad vård och kan öka tryggheten för äldre som bor hemma.
En sömlös vårdkedja
Övergripande är tanken med initiativen att forma om vården till att anpassa sig efter patienters och brukares behov samt skapa en mer sömlös vårdkedja, i stället för att patienten ska behöva anpassa sig efter den befintliga vårdorganisationen och huruvida det är region eller kommun som har ansvaret. Därtill är det ofta specifika patientgrupper som står för den största delen av sjukvårdskostnaderna (SoU, 2023), varför det finns en stor potential i att effektivisera vården för dessa grupper.
Resultat
Resultatet av de två initiativen har varit att man lyckats identifiera relevant data och skapat möjligheter för både kommun och region att organisera vården utifrån ett mer individanpassat och resurseffektivt sätt, med grund i delade data.
Framgångsfaktorer: Korta beslutsvägar och stort engagemang
Framgångsfaktorer för projektet i stort har bland annat varit korta beslutsvägar och ett stort engagemang från den högsta politiska ledningen i både regionen och kommunen[4]. I en av våra intervjuer lyfter även kommunal- och regionalledningen vikten av att etablerat en stark uppfattning kring varför projektet genomförs, samt vikten av att den känslan sprids genom hela den påverkade organisationen – båda på regional- och kommunalnivå. En specifik komponent som lyft kring detta projekt är även känslan av brådska som finns kring problemen i vården. Med det menas att region- och kommunledningen är medvetna om att problemen med resurs- och arbetskraftsförsörjning
Målet är att underlätta innovation
Förhoppningen med projektet är att öppna för lagändringar kring hälsodatadelning mellan kommun och region. Målet framåt är att den regulatoriska försöksverksamheten i förlängningen ska leda till nya lösningar eller ändrad lagstiftning som underlättar för teknisk innovation i det offentliga, och att det därmed ska bli möjligt att skala upp arbetet med informationsdriven vård och smarta hem till alla kommuner i regionen. Detta krävs för att sömlös individanpassad vård i samarbete mellan region och kommun ska kunna användas på fler platser i landet. På nationell nivå skulle sådana lösningar möjliggöra betydande resursbesparingar och en bättre patientupplevelse för ett stort antal patienter.
För mer information om det här ämnet ladda ned vår sammanställning med användarfall inom vård och omsorg.
