Digitalisering av svensk offentlig förvaltning har till stor del skett inom ”silos”. Det har resulterat i ett fragmenterat IT-landskap där kommuner och regioner ofta saknar en helhetsbild.
Ett fragmenterat IT-landskap
Sveriges kommunala styrningsmodell bygger på att arbetet organiseras i enheter som ska verkställa sitt uppdrag utifrån den budget som tilldelats politiskt. Separata IT-system har därför byggts för att stödja eller ersätta en befintlig analog handläggningsprocess.
Grundskoleelev fanns lagrad i 30 olika IT-system
Forskning visar att en kommun har omkring 200–500 IT-system1, Många svenska kommuner saknar en helhetsbild av alla sina IT-system. I en kommun fanns en grundskoleelev lagrad i 30 olika IT-system. För administratörer, elevhälsa och lärare innebär detta mycket tid för att hantera, uppdatera och lära sig de olika systemen. 6 av 10 lärare uppger att administrativ belastning är det största arbetsmiljöproblemet2.
Säkerheten hotad
Onödigt många system som inte är sofistikerat integrerade med varandra minskar motståndskraften och riskerar allvarliga driftstörningar vid en fullskalig kris. Därför krävs redundans och kontinuitet som säkerställer systems driftförmåga och förebygger driftstörningar.
Integriteten hotad
Ytterligare en konsekvens av att flera kommuner saknar en helhetsbild av systemen är att man inte kan kontrollera vem som är behörig att använda vilka system och vilken information användare kan läsa.
Detta aktualiserar frågor om:
• Kan någon obehörig komma åt samhällskritisk information?
• Vem har tillgång till min personliga data?
• När används den?
Ladda ned vårt positionspapper för att läsa mer om det här ämnet.
1 Uttjänta IT-system kostar miljarder i onödan, 2020, Dagens Samhälle 9
2 Lärare på bristningsgränsen: Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning 2021