Meny
Sverige måste agera nu för att säkra såväl vår välfärd som vår skola, vård och omsorg. Vi måste sluta vara rädda för tekniken och istället fokusera på dess fördelar. Det handlar om att ge alla rätt och möjlighet till samma kvalitativa vård och att inte vara oroliga för misstag. För detta behöver vi både tydliga ramverk för att dela data och gemensamma standarder för att göra livet längre och friskare för alla.
Juridiken ska hjälpa utvecklingen framåt, inte bromsa den. Vi måste uppdatera vårt rättsliga ramverk och anpassa det till dagens och morgondagens behov.
Individens behov ska stå i centrum – inte systemfokus och byråkrati. När individen själv bestämmer över sina egna data underlättas delning.
I Sverige har vi en erkänt hög digital kompetens. Inom vård, omsorg och skola används dagligen tiotusentals olika datasystem. Vi är vana att hantera risker med dessa system. Med vår samlade erfarenhet har vi nu möjlighet att bygga världens tryggaste och säkraste välfärdssektor.
Framtiden är digitalisering. Men den måste bygga på att individen äger sin data och kan följa hur informationen hanteras? Och av vem?
Säkerhetshotet mot Sverige ökar inom välfärdens verksamheter som måste stärka sin motståndskraft. Kommuner, regioner, myndigheter och privata utförare utsätts dagligen för intrångsförsök och samtidigt sitter många med föråldrad infrastruktur och systemmiljöer som behöver moderniseras.
Svensk välfärd digitaliseras idag i silos. Det innebär att hjulet uppfinns på nytt inom respektive enhet inom alla Sveriges 290 kommuner, 21 regioner, 350 statliga myndigheter och tusentals privata utförare som jobbar på uppdrag av kommuner. Ett fragmenterat IT-landskap är ett säkerhetshot och som hindrar oss från att sätta användaren i centrum.
Vid rundabordssamtal lyfter chefer i offentlig sektor juridiken som en anledning till att man inte kommit längre, men kommunjurister i #BättreDelats juristnätverk menar att juridiken i sig inte är hindret.
